torsdag 4 december 2008

Ibland undrar man vart världen är på väg

Igår ringde min makens mobil (inget ovanligt i och för sig men detta var INTE ett roligt samtal). Det var skolsköterskan från äldste sonens gymnasieskola. Sonen hade blivit misshandlad och satt hos sköterskan för tejpning och i väntan på polisen, som han för övrigt ringt alldeles själv och anmält misshandeln till. Tur som var hade en lärare kommit och tagit tag i det hela med så de grabbar som gett sig på vår son blev avstängda från skolan, förhörda av polis och har möte med rektor mfl idag. Alle fick ledigt på förmiddagen idag av sin lärare då det var då grabbarna skulle ha mötet. Så slipper han träffa dem idag i alla fall. Annars går de ju i samma klass :(
Men man undrar ju vad det är som får barn/ungdomar att göra sånt här? Vart är världen på väg? Tur i oturen var sonen så pass stark att han bara knuffade undan grabbarna när han fått ta emot slagen i ansiktet mm och sen gick han sin väg med blodet rinnande. Tur att det inte blev värre än det blev när det nu hände. Får se vad som händer på skolan nu och om grabbarna får några reprisalier. Skolan agerade snabbt i alla fall som tur var.

6 kommentarer:

Lotta sa...

Hej vännen!
Först blir man chockad, sen blir man rädd och sen blir man väldigt förbannad!!! Vad är det för fel på vissa människor, varför måste det tas till våld när man ska lösa en konflikt?

Stor kram
Lotta

Pernilla sa...

Nä, fasen va arg jag blir. Hoppas din son mår bra under omständigheterna. Och vilken bra skola som tar tag i saken direkt. Annars sopas ju sånt ofta under mattan. Är det något jag ska lära mina barn, så är det att man ger sig inte på andra.
Kram från mig till er båda

Marie sa...

Usch och fy vad arg och ledsen jag blir när jag läser sånt här. Ska inte barnen kunna gå till skolan och känna sig trygga!?
Bra gjort av din son att bara gå därifrån och tur att skolan agerade snabbt.
Kramar Marie

Eddan sa...

Hej!
Vad bra att de ska prata med pojkarna idag. Hoppas din son har kunnat sova bra i natt och att han förstår att felet ligger hos dem, inte hos honom.
Ge honom en extra kram (för inte är han väl för gammal för att krama mamma än ;-)).
Må så gott hela familjen och hoppas att pojkarna får det straff de förtjänar.

Kramar från Anette

♥ Fyra årstider sa...

Barn kan vara grymma mot varandra...hur mår sådana barn kan man undra? Vad jobbigt det måste kännas..behöva gå dit och träffa dem. Hoppas det utreds ordentligt. Är själv utbildad lärare och har även sett små barn med mycket ilska..
Kram Lotta

Beas sa...

Jag blir illa berörd. Jag tycker det är ett misslyckande av samhället - av elevernas föräldrar och av skolans etiska uppfostran att inte ha lyckats överföra en känsla av ANSVAR för varandra och ANSVAR för sina handlingar.

Jag tycker det är oerhört synd att det hände, men det var bra att han ringde polisen och att skolan agerade snabbt. Så här ska det INTE gå till!

Som mamma och lärare är jag DJUPT upprörd!